Historik

Bildandet av ett gemensamt brandkårsförbund på Åland tog sin början under 1930-talet. Då hade Mariehamn redan en väl fungerande frivillig brandkår och på landsbygden ansågs behovet också stort av brandkårer inom varje kommun och frågan debatterades ute i bygderna. År 1934 bildades den första kåren på landsbygden, Sunds FBK. Året därefter, 1935, följde bildandet av kårer i bl.a. Jomala,Östra Saltvik, Gottby, Finström, Västra Saltvik, Degerby, Eckerö Hammarland m.fl.

1937

Den 22 nov. hölls ett allmänt möte i Socitetshuset i Mariehamn för kår-, pluton- och vicekårchefer och övriga intresserade, inalles c:a 60 personer. Vid detta möte beslöts hålla två möten per år. Man diskuterade bl.a. huru man skulle gå tillväga vid eldsvådor förorsakade av brandbomber! Ett gymnastikprogram utdelades med uppmaning till kårerna att hålla
uppvisningar. Dessutom föredrogs ett exercisreglemente vilket skulle föra kårerna närmare den militära organisationen.

1939

Under krigsåren var förbundets verksamhet rätt så minimal. Höstmanövern inställdes på grund av bensinbrist.

1944

Emedan kommunen enligt lag är skyldig att upprätthålla en viss brandberedskap föreslogs att följande skulle intas i överenskommelsen mellan kommunen och kårerna. Kommunen skulle:

bevilja nödiga medel härför,
låta kåren bli representerad i brandnämnden,
anförtro befattningen som kommunal brandchef åt kårchefen
låta den egendom som kåren anskaffar förbli kårens egendom.

1945

Sotningstaxorna ansågs skilja sig alltför mycket i olika kommuner, varför enhetligare taxor efterlystes.

1946

Finströms FBK hade anhållit om förslag till enhetliga uniformer för brandkåristerna. Förbundsstyrelsen föreslog mörkblå överdragsuniformer. Styrelsen diskuterade även paraduniformer. Husägare hade inte alltid varit med på att låta utföra sotning varför förbundet beslöt uppmana kommunerna att via en kungörelse meddela husägarna skyldigheten att tillåta sotning.